memories


min gamla iphone 7+ har ungefär 25000 bilder som inte synkats över till en extern hårddisk och ibland stannar jag upp och skrollar omkring bland alla bilder och får en liten tillbakablick på alla möjliga minnen. alla bilder är tagna inom radien av bara något år och här, är en bild som fångade min uppmärksamhet lika extremt som när polly ser ett märgben:


herre gud vad det bara sprattlade omkring i magen av alla fjärilar som slogs omkring och fick hjärtat att bulta sådär hårt som han kunde få det att bulta då. 

vi hade haft 8 månader ifrån varandra av olika anledningar, träffats igen och jag kände mig hästlängder mer kär än när vi var nykära några år innan. pusselbitarna föll liksom på plats igen när vi kysstes för första gången efter vårt långa break och bådas tårar bara sprutade av känslor som frigjordes. 

denna bilden togs bara någon vecka efter och det pirrade precis lika mycket i magen på mig. vi hade åkt på picknick med hans föräldrar till kärringön, ätit en sallad i snipan, det var regnigt och vi spenderade flera lediga dagar på gullholmen. här står vi under promenaden på kärringön, när föräldrarna är en bit ifrån och vi hade stått och kramats, pussats och bara varit dökära under obestämd tid och ja, tårarna typ föll av lycka. och så förevigade vi den stunden med en bild och mycket riktigt: jag kommer aldrig glömma känslan, just med hjälp av bilden som påminner mig. 

hur glad jag än är över beslutet att vi ska leva utan varandra så finns minnen med honom som gör mig helt fantastiskt glad och lycklig, lite sentimental, men alltid glad. så glad över att ha känt sådär och också uppenbarelsen av att allt inte varar förevigt. 

det är trots allt många år som spenderats tillsammans med en person, bara för att jag inte hade känslor kvar som kunde hålla för en livslång relation betyder det självklart inte att alla minnen behöver bli bäcksvarta för det. 

ibland kan man ju faktiskt bara vända på det och känna tacksamhet över dom fina stunderna, i alla fall