Walther 4 veckor
jag tror inte att jag kommer kunna beskriva i ord vilka elefanttårar som sprutade när jag fick den här helt underbara tavlan av min bästa vän. det var första gången jag äntligen skulle få träffa deras underbara lilla walther och jag har varit nervös, det har pirrat, jag har tänkt och tänkt och framför allt LÄNGTAT! 

vi satt och fikade, jag har -som sagt- en thing för att handla saker så jag hade med GLÄDJE gått och köpt lite saker till ponken och vi bara snackade goja. vilket härligt familjeliv dom har fått, det är helt fantastiskt att se och höra på. man blir liksom lycklig, som om man vore en i deras familj. 

walther var (han ÄR) så fin, det gick inte att sluta stirra på hans lilla näsa, hans söta pussmun och dom där små naglarna. det är helt surrealistiskt att ens allra bästa vän har skapat det där lilla livet. men ACK så vackert! 

HUR DET ÄN ÄR, JAG KAN BABBA I ÅR OM HUR SÖT WALTHER ÄR.. SÅ...:

 
 
 JAG FICK FRÅGAN OM ATT BLI WALTHERS GUDMOR, KAN NI FÖRSTÅ? jag har aldrig fått en sån ära att få en sån koppling till ett liv och det finaste en familj kan ha. jag bara tjöt och blev både chockad (jag var nästan säker på att någon av josefins syskon skulle va, såklart) och trodde att hon kanske ville fråga om jag ville sjunga på hans dop. men så kom det här, herre gud, det pirrade i magen hela dagen och jag kan inte ens få ut i ord hur ÄRAD jag känner mig. 

jag ska ta hand om honom och nu kan jag äntligen gå på barnavdelningarna och kolla pyttekläder till den plutten! 

han har kommit till den finaste mamman och pappan i världen, lyckost dig walther <3