spyr


det är inte ofta jag uttalar mig offentligt om politik men nu har det brunnit i hjärnan ett tag och jag måste bara säga: jag skäms ögonen ur mig över att jag så naivt lyssnade på annie lööfs propaganda och la min röst på henne istället för moderaterna

 

varför LCHF?

det finns nog ingen tjej som inte någon gång har funderat över kroppsideal, underskattat sina former eller önskat att se ut som någon annan. och jag är inget undantag. 

det går självklart i perioder, hur man känner sig för stunden, vilka människor man omger sig av och vilka mönster man går i. där är jag heller inget undantag.

under många år har jag varit förvirrad i kosthållning, motion, träning och trötthet. det finns idag en hel värld av produkter, recept, butiker, träningsformer, sötsaker och riktlinjer att välja mellan, inte konstigt att man blir förvirrad?

jag har alltid varit aktiv i att vara äventyrslysten, påhittig, engagerad, aktiverad, rastlös och mån om att göra varje dag värdefull. däremot har jag aldrig trånat efter att stå med hantlar och kettlebells på gymmet, där har jag alltid valt en skön strandpromenad framför. det där har också satt upp en viss stress inom mig, "alla borde ju träna" och "alla borde äta spirulina till frukost" och "desto färre kalorier, desto mindre behöver du röra dig" och "ät mer så orkar du träna" och "lite av allt är nog ändå bäst" och jada jada jada jada....

dessa "borden" har jag aldrig egentligen tagit till mig och pressat mig med men dom har ändå naggat lite där i bakhuvudet och triggat en gnutta dåligt samvete. vissa förvirrade perioder har jag väl testat dom där "revolutionerande" kostråden och motionsriktlinjerna utan att egentligen veta varför. 

sen jag lärde mig allt (och då menar jag allt) om lchf förändrades min syn på all förvirring jag känt. poletten föll ner och jag kände mig FRI i att avgränsa mig från vissa livsmedel, drycker och onaturliga råvaror. hur kan jag under så lång tid gått och trott att alla dessa påhittade ingredienser, E-ämnen och raffinerat socker kan ingå i "nyttiga kostråd" utan att lura oss? om jag ska vara ärlig så kände jag mig blåst: hur kan jag ha gått förvirrad så länge, när det är så logiskt? vi ska äta som vi gjorde förr, innan cancer, diabetes och hjärt/kärlsjukdomar dödade majoriteten av vår befolkning. 

det var inte bara den poletten som föll ner. i samma veva som jag blev smartare över en natts läsning insåg jag hur detta skulle påverka min framtid. det enorma utbud av val kring vår kost hade plötsligt minskats ner och gett mig en ram att röra mig inom. DET kallar jag att vara FRI. "du får äta allt utom dåliga kolhydrater." hur enkelt får det bli? dessutom: "din kropp kommer att hitta sin matchvikt, så som du är skapt att vara och du ska motionera när du känner för det, för att du vill må bra".

det har verkligen lättat på hjärnbankens förvirring och nu har jag skippat kolhydraterna i nästan 7 år och har inte saknat det en sekund. (visserligen, marabou/lindt/ferrero är svårslagna och slinker ner emellanåt) men det handlar allra mest om hur hjärnan mår. jag tycker om mig själv, det finns ingenting att klandras för utan jag gör allt för att min kropp ska vara frisk, för att huvudet ska vara friskt och för att ha en hälsosam livsstil som inte begränsar vardagen. 

ni kan inte ana vilken lättnad det har varit. förr pendlade jag massa kilon från månad till månad, idag varierar det i en märkbart mildare grad och jag har inte vägt mig dom senaste 5 åren, spegeln och hjärtat får liksom säga sitt. 

för mig har dessa helt naturliga kostråd hjälpt mig att känna mig fri, upplyst och levande i både matlagning och inspiration. när jag känner för motion och träning gör jag det, annars inte, det finns ingenting som säger "tränar du inte så blir du sjuk och tjock" så länge du äter och tänker rätt.


ganska stolt över hur vuxen jag är i både kropp och sinne
dietdoctor - kost - kostdoktorn - kroppsideal - lchf - lowcarb - lågkolhydratskost - motionshets

london again


another trip to london är nu bokad och den här gången stannar jag i en vecka. jag har massa grejer planerade och många vänner att träffa, dricka öl med och många gator att shoppa på. mest av allt längtar jag efter en stor, megakram av felicia, lite drinkar på stan med rebecca och den här gången tänkte jag dessutom se till att gå på musikal som ska vara 110% i london. 
 
det finns så många olika områden som är SÅ olika varandra och helt unika (precis som i alla större städer) men det är något speciellt med det här. sen gillar jag det extra mycket för att det är så lätt att ta sig runt och att alla hanterar språket excellent, bara det är en fördel när man utforskar städer tycker jag. 

det bara kryper i kroppen så taggad jag är (!!!)

 
lyckades vara ganska brun senast med tanke på att jag åkte kort efter 2 veckor i palma



hur många såna här ställen som helst och jag ba njuter



brixton, pints och fialottan = EUFORI



förra gången jag var där var det helt AMAZING väder som minst sagt speglades i min outfit hehh



här bodde felicia när jag var där (nu har hon flyttat och blivit sambo/fått vuxenliv som ska bli fett att se) men SKOJA INTE vilken mysig liten trädgård dom hade!! 



en annan gång i london råkade jag tajma in notting hill carneval som var HELT SICK and i freaking loved it

 
in the middle of soho hittade vi den här mysiga gränden kingly court som bara kryllade av feta restauranger och balla människor



shoreditch är heeeeelt klart ett av mina favoritområden so far 



och rebecca som är världens i särklass bästa host



hehh